Kalenderljus-scheisse!

När man äntligen är ”typ vuxen” och får göra lite mer som man vill. När man äntligen köper sitt första kalenderljus efter minst 25 års föräldranekande och uttråkad snålhet, DÅ händer det här redan vid 4:e antändningen:

Feleldat kalenderljus

F*N! Bara för att man råkat krångla sig till en helgDN-gratisprenumeration (äntligen!) och snöade in på någon liten faktaruta eller vad det nu var.

Och så tittar man upp och inser att nu har man nästintill öppnat fyra luckor i förväg! Vad är tjuvöppnade julklappar mot detta! Julskamvrån på vid gavel och inget eldande på flera dagar nu alltså.

Skräckbibliotek & biblioteksskräck

I söndags diskade jag till utmärkta P3 Kultur. Trivsamt.

Med anledning av helgens bokbegivenhet i Göteborg vände Johanna Koljonen på sjungande höghastighetsfinlandssvenska ut och in på olika tankar kring BIBLIOTEK (hur ser till exempel mardrömmens bibliotek ut? Annina Rabes analys av The Darling Library (Malmövision!) so sharp - folkbiblioteksdystopi ut i boksidornas nervtrådar) och gav blixtriga, charmfulla ögonblicksbilder från mässvimlet.

Från diskbaljan till bibliotekens innersta och yttersta vrår med andra ord!

Har inte du heller diskat och biblioteksfilosoferat än? Här är den gyllene länken som ska leda dig dit: P3 Kultur 26/9-10

Och här i Göteborg den här veckan samlades tiotusentals människor som tror på samma sätt som jag att böcker gör oss lyckliga, att hösten är den bästa årstiden och att inga rosor i världen doftar lika gott som en färsk bok eller en nyvässad blyertspenna! /Johanna Koljonen

Från en hushållssyssla till en annan. Här, tillbaka i tisdagskvällen, upplevde jag nyss skräcken i totalt bortglömda upptvättade nylonstrumpbyxors spöklika droppande från djupet av mitt badrum, rys! Och mol allena i höstmörkret dessutom. Tur att husdjuret kommer hem från slakthusområdet snart!

Bloody Black Sunday

Det är folket som bygger landet – tyvärr

dvs. antagligen en majoritet som röstat med stenhjärtat och/eller reptilhjärnan – härliga ”verklighetens folk”, som bygger landet, som är de enda som kan det, eller hur det nu var feministen Ulf Lundell sjöng.

Nej, här är man inte bitter på folket, nejdå, så fina så fina.

Bästa hälsningar! /Riddar Kato

Rullgardinsmorgon

Tidig lördagsmorgon vid 7-8 sådär kan vara min absoluta favorittid i veckan. Om jag inte har varit på fredagsfest alltså. Det har jag inte varit igår och det är fortfarande massor kvar av denna oceaniskt oplanerade helg, ah livsnjut typ. Rullgardinerna i husen omkring är fortfarande nerdragna nästan överallt. Ensam och uppe innan det blir en massa liv – eh så lovely! Så första-dagen-på-semestern.

Dessutom med två nya tesorter att sitta och långfika och filosofera sig in i bra stämning med…  Det är grapefruktte från min bästa teaffär i världen The Tea Centre of Stockholm – Hornsgatspuckeln. Gå in i detta mörka tenäste och botanisera. Det är en annan tid och det är en underbar känsla av passion för en detalj i livet, en ytterst viktig sådan.

Det andra teet kommer också från en butik med passion för en av livets detaljer, som egentligen aldrig varit min cup of tea, nämligen lakrits, men som genom presentköpsbesök på denna utmärkta utpost döpt till Lakritsroten nästan har blivit det. Där har jag upptäckt en för mig tidigare dold faiblesse för citronlakrits och när jag i veckan besökte butiken på dess nya adress på Sveavägen inhandlade jag såväl citronlakrits-te som citronlakrits-skorpor (har ännu inte testat de senare), sånt man inte visste fanns liksom!

Sist jag hade lite geist att skriva här i kartoteket var det visst onsdagssovmorgon och jag förutspådde att jag inte skulle bli besviken på Johanna Thydells turkosa och splittrande nya bok.

Det har flutit en del skönt vatten under broarna sen dess. Jag har fortfarande inte hittat svordomsbroderiet visserligen, men jag blev såklart inte besviken på den där boken heller, och har nu även läst mig igenom en del annat sedan dess, OCH bäst sen sist i läsningens väg: igår kastade jag in bokmärket i Sara Kadefors nya Nyckelbarnen och redan från första sidan är jag frälst och tvungen att läsa med handen tätt intill anteckningsboken.

Sen den där onsdagssovmorgonen kan jag även rapportera att jag lyckats göra mig av med den där satans sjukan, genomlevt en totalt övervidrig tillställning med 20%rea, dj-musik och skit på TopShop, som är ungefär min enda klädaffär vid sidan av Åhléns City, vilket skakar min identitet en del och förvandlar mig till onödigt mycket 22-something-partywannabe, vilket jag alls icke är - förstås! Men ändå. Faktum kvarstår, jag är ofta ekiperad från topp till tå inklusive accessoarer från just denna butik, och det var därför jag ville passa på och fick lida så det sved bland just ovannämnda creatures för några ynka insparade fyndhundralappar. Jag har lovat och svurit till mig själv att aldrig mer följa snålnerven, men det är tyvärr ett löfte som petit har uttalat förut. Pust och amen. 

Annars som sagt mest skönt men även en del sorgvatten under broarna och nu är det visst något knytt som vaknar efter uppmärksamhet och stjärnfrukost med pannkakor…

Onsdagsstatus: sovmorgon & sen ut och snora i världen igen

Har inte hittat broderiet än utan istället läst ut Bara kärlek kan krossa ditt hjärta, somnade i slutsidorna igårkväll. Var nog mest utmattad över att ha höststädat min bloglines, but oh so lovely!

Ur tygpåsen har jag nu fiskat upp Johanna Thydells nya Ursäkta att man vill bli lite älskad, det vore konstigt om den gjorde mig besviken…

 

Svordomsbroderandet

Tisdagsstatus: still ill, suck

Såg här ovan att jag ska ägna det här året åt att (bland myckna andra lögner) brodera! Intressant.

Det finns ju faktiskt ett bildbevis från någon dag i julas när jag hade lyckats befästa första delen i min pappas absoluta favoritsvordomsharang på tyg, men var kan jag ha gjort av denna masterpiece sedan dess?

Det blir till att koppla in spårhundarna, för nu har plötsligt en otrolig lust att sätta nålen i slutet av J*VLA!

To be continued…

Ps. Har under natten lyssnat på en otroligt rolig passage (s. 18!) i inledningen till Lilla stjärna - kommer med all säkerhet att få användning för Christer Sjögren-knepet när jag går och handlar middag framöver. Ds.

Eftermiddagsfilosoferande över hallonte med citron

GW-uppdatering: Nu är jag uppsatt på plats nr 4 i bibliotekskön på Den döende detektiven. Det kommer bli BRA. Höstens läs-flipp gissar jag.

Annars har Let go-boken nu gått över alla rimliga gränser. Den är precis lika äcklig som sin omslagsbild och innerflikens författarsnapshot. Jag har övergått till att snabbskumma mig fram genom alla uppbyggliga exempel kring ”Ankisar”, ”Sussiesar” och kontrollförbättrade Annor. Snart snart är jag fri och kan och let go forever.

Ardelius-boken har mer trivsamhetspotential, men VARFÖR har han valt att proppa föräldrarna i boken fulla med ap-uttryck som ”riffar”, ”kackar”, ”snucko” och ”mufti”. OCH det är bara föräldrarna som han låter säga sånt. Så otroligt konstigt. Undrar om det kommer någon förklaring? Det är det som driver mig framåt nu.

Har glömt att läsa i Presidentens hustru hela dan, men ska lämna igen mitt låneex. och beställa en eget pocketex. Det är den värd. En egen plats i bokhyllan. Det kände jag redan igår.

Förresten fick mejl om att Alice Munros novellsamling och en svart Sarah Dessen snart är här och förgyller mitt hem.

I twittret: inget direkt intressant. Hittade Martin Kellerman, Torsten Flinck och några till nyss och pillade in dom också.

Skulle mycket hellre ha Hanna Hellquist, men har inte lyckats uppbåda något som liknar henne där än så länge. Hon är i alla fall min önske-twitter-person.

Övriga happenings: M har kommit hem och snarkar. Vilken hemtrevnad! Dags att vattna blommorna…

Fulla tekannors blues

Sist var det tydligen februari här. Nu är det höst, fulla tekannor och septemberförkylning med seg stanna-hemma-karantän!

Dagens symtomatiska läsmix:

Testar att börja följa typ 100 twitter-konton (har ju inte varit speciellt obsessed innan, men man ska ju roa sig så som tiden bjuder, så vi får se… ) och blandar upp det med likadelar och sidor i Presidentens hustru, Bara kärlek kan krossa ditt hjärta och lite självhjälpsknark à la Let go – bli fri från ditt kontrollbehov 

För övrigt: diggar Leif GW P:s konsumtionsvanor och funderar på att ställa mig i kö på hans nya bok på bibblan. Det blir liksom GW-premiär i så fall! Väntar mig såklart en del polisinitierad spänning, men har även förhoppningar om en hel del knastertorr humor.

Årstadalen = vårt Mumindalen!

Jag bor med en mysig person! Han har varit ute på finlänskt hav och köpt muminmuggar till oss, hurra!

Nu vaknar han!

Ps. Det blev 50% på NK-bokrean, så jag har köpt flera muminböcker också. Vårt hem blir mer och mer muminfierat ! Ds.